Jämförelse av fondrobotplatformar

En av de mest populära och bekväma investeringsformerna är aktie- och räntefonder. En fond är som ett paket med olika investeringsinstrument, t.ex. aktier eller räntbärande papper (obligationer). Fonden administreras av en förvaltare, som avgör vilka aktier eller obligationer som skall ingå i fondpaketet.

Fonder har ofta olika inriktningar, t.ex. mot teknik, förnybar energi eller läkemdel. Den stora fördelen med fonder är dels riskspridningen och dels att någon annan gör jobbet med att köpa och sälja värdepapperna åt dig, så din egen insats blir minimal. Nackdelen är förstås att du betalar en fondavgift, ofta mellan 0,5-3% årligen, till förvaltaren. MEN, nu ska denna artikel inte handla om avgifter, utan om så kallade fondrobotar.

En “fondrobot” är någon form av algoritm som köper och balanserar fonder åt dig, baserat på just din livssituation, riskbenägenhet och sparhorisont. Baserat på dessa uppgifter så kommer roboten köpa en blanding av olika indexfonder och räntefonder som enligt algoritmen är bäst för dina förutsättningar. Med detta i åtanke är det tveksamt om benämningen “fondrobot” är rättvisande då det enligt min mening antyder att roboten en aktiv handel, men det handlar snarare om en ganska enkel algoritm som väljer åt dig och sedan periodiskt justerar/balanserar innehavet baserat på din profil.

Är det då en fondrobot en bra lösning? Som alltid så är svaret “det beror på”. Att investera i värdepapper genom en fondrobot krävet mycket lite av dig då du inte behöver läsa in dig på något som kanske annars krävs för att göra bra investeringar. Det är verkligen bara att registrera sig, välja ett månadssparande och sedan kan man mer eller mindre “glömma bort” det hela. Du blir inte immun mot nedgångar, men du får sannolikt ett ganska konservativt sparande som svänger mindre än vad en mer aggressiv fondportfölj skulle göra, tack vare att fondroboten föredrar breda indexfonder och räntefonder.

Kan alla använda sig av en fondrobot? Ja det skulle jag säga. Enklare blir det inte! Är fondrobot det bästa valet för alla? Nej, förmodligen inte. Är man intresserad av börs och ekonomi och vill vara lite mer aktiv, så är det förmodligen bättre att själv sätta ihop en korg med fonder som man tror på via en bra fondhandelsplattform som t.ex Savr eller Fondo.

Låt oss titta på några av de alternativ som finns idag för dig som är intresserad av att prova en fondrobot.

Fundler

Fundler startade 2015 som ett alternativ till traditionella rådgivningstjänster. Upplägget på Fundler är att du skapar din investeringsprofil där du anger till vad du sparar och om du vill välja mycket låg, låg, medel eller hög riskprofil, och baserat på detta väljer Fundler ut ett fondpaket åt dig. När jag testade och valde Eget pensionssprande och medel risk så valde Fundler ut

• iShares Core S&P500 ETF (14%)
• iShares Edge MSCI Europe Minimum Volatility ETF (12%)
• IKC Avkastningsfond B (12%)
• XACT Nordic High Dividend Low volatility (11%)

som de fyra största innehaven, med ytterligare 6 fonder i listan.

Den totala avgiften för detta paket uppgår till 0.84% (0.31% fondavgift, 0.6% plattformsavgift och 0.07% rabatt).

Lysa

Lysa är en fondrobotplattform som funnits sedan 2016, och den uttalade visionen är

Vi vill erbjuda människor ett bättre sparande genom att investera deras pengar i ränte- och aktieindexfonder med bred riskspridning och låga avgifter.

Lysa är, liksom konkurrenterna, mycket enkel att använda och du kan komma igång på mindre än 15 minuter. När du öppnar ett ISK på så väljer du sparprofil genom att ange investeringshorisont, hur sannolikt det är att du kommer behöva ta ut pengar tidigare, investeringsfokus (brett eller hållbart). Med mina val så blev fördelningen 74% aktiefonder och 26% räntefonder.

Man kan inte enkelt se direkt i appen vad den specifika avgiften är, men om man använder det beräkningsverktyg som finns på Lysas hemsida så hamnar min totala avgift på 0.39%, varav plattformsavgiften är 0.24%.

Opti

Optis slogan är “Få ett bättre sparande”. När man öppnar ett konto hos Opti (görs enkelt med hjälp av BankID) så får man börja med att ange en del information, till exempel hur stort sparkapital man har, inkomst med mera. Baserat på detta föreslår Opti en riskprofil och därmed en fondportfölj där ingående fonder är en blandning mellan aktie-, råvaru- och räntefonder. Baserat på min profil fick jag förslaget att välja en medelhög riskprofil med 48% aktier, 45% räntor och 8% råvaror. Avgiften på detta landar på 0.72%.

Att koppla sitt bankkonto till Opti är extremt enkelt och strömlinjeformat. I övrigt liknar Opti sina konkurrenter i mångt och mycket och bjuder inte på några direkta överraskningar.

Avanza Auto

Även Avanza erbjuder en förvaltad fondportfölj som kan liknas vid en robot. Funktionen ligger något undanskymd i Avanzas app och när man ska komma igång får man i vanlig ordning svara på en rad frågor, även om de i Avanzas fall upplevs som något färre än hos konkurrenterna.

Efter att man gjort sina val (Kortsiktigt vs långsiktigt samt försiktig, balanserad eller offensiv) så blir man rekommenderad en fondportfölj (Auto 1-6) som motsvarar den riskbenägenhet man angivit. Kikar man sedan på den fondportfölj man blivit rekommenderad så ser man att de förvaltas av människor. Inget ont om människor, men det gör väl det tveksamt om Avanza egentligen platsar i den här genomgången, men låt gå. I slutändan märker man som kund ingen skillnad.

Avgiftsstrukturen är generös. Plattformsavgiften ligger fast på 0,2%, medan fondavgiften ligger på 0,13-0,2% för totalt 0,33-0,4% i avgift. Det är dock oklart vilket fondalternativ som ger avgiften 0,33% då jag i samtliga fall med Auto 1-6 landade på en total avgift på 0,2+0,2 = 0,4%. Jag betraktar därför Avanzas avgift som 0,4%.

I praktiken väljer man mellan sex olika fondportföljer som ska vara anpassade efter sparhorison och riskbenägenhet. Överlag känns Avanzas erbjudande lite mindre sofistikerat än konkurrenternas, men det är tveksamt om det i slutändan spelar någon roll.

Sammanfattning

Vilken plattform är då bäst? I detta läge kan jag inte bedöma vilken robot eller algoritm som väljer bäst fondpaket åt dig, och inte heller hur framtida justeringar i fördelning mellan olika fondtyper hanteras, men jag förutsätter att de testade plattformarna är likvärdiga i detta, eller i alla fall att det inte finns underlag för att bedöma hur respektive robotportfölj presterar avkastningsmässigt. Dett gör det naturlige att titta på avgiftsstrukturen.

Fundler: 0,84% (0,53% plattformsavgift)

Lysa: 0,39% (0,24% plattformsavgift)

Opti: 0,72% (anger inte fördelning)

Avanza Auto: 0,40% (0,20% i plattformsavgift)

Hur stor betydelse har då avgiften, Ceteris paribus? I mitt eget räkneexempel tänkte jag mig ett månadssparande på 1000 kr/månad och en avkastning på 0,7% varje månad, samt att avgiften dras en gång per år. I detta starkt förenklade exempel skilde det 4467 kr i ackumulerat kapital efter 10 års sparande, eller c:a 2,4% högre kapital för det billigaste alternativet (Lysa) jämfört med det dyraste (Fundler). Det är inte en jättestor skillnad och det är inte alls säkert att utfallet skulle bli samma om man gjorde ett jämförande experiment.

Vilken ska man då välja? Det är extremt svårt att avgöra, men det underlag som finns tillgängligt (avgift) pekar på att Lysa är ett bra alternativ. Genom Lysa har man en ‘edge’ jämfört med övriga i form av just lägre avgift. Om man istället värdesätter användarvänlighet, gränssnitt eller andra faktorer så kan valet bli ett annat, utan att man för den sakens skull gör ett dåligt val.