Jämförelse av fondhandelsplattformar

Under senare år har det dykt upp handelsplattformar som riktar sig specifikt mot fonder, med det kanske främsta säljargumentet att man pressar annars ganska saftiga avgifterna man får betala för att investera i fonder. Traditionellt så består avgiften man betalar för en viss fond av två delar, avgift till fondförvaltaren och en så kallad kick-back, som är en sorts bonus som går till handelsplattformen som ‘tack’ för att de tillhandahåller kunden.

Uppstickarna riktar in sig i första hand på kick-backdelen av avgiften och återför den, helt eller delvis, till kunden (dig), vilket innebär en lägre slutlig kostnad för dig. Bra eller hur? Vi tittar närmare på ett par av dessa plattformar nedan. Dessa är alltså inte fondrobotar, utan du köper och väljer fonder på egen hand.

Fondo

Fondo marknadsför sig med “Fondspara till Sveriges lägsta avgifter”. Ett modigt påstående, och om man vågar säga det så är det förmodligen sant, eller? Vi ska titta på detta, men låt oss först konstatera att det Fondo erbjuder är en väldigt avskalat gränssnitt i sin app, det är lätt att komma igång och enkelt att sätta upp ett automatiskt månadsspar.

När jag tittar närmare på Fonds avgiftsstruktur så inser jag att plattformsavgiften är 0%(!) och att hela kick-backen går tillbaka till mig som sparare. Man säger att intäkterna i plattformen skall komma från olika tilläggstjänster, men i skrivande stund kunde i all fall inte jag hitta något på Fondo som kostar pengar. Huruvida det är en bärkraftig affärsmodell och om Fondo kan upprätthålla den över tid får vi helt enkelt se i framtiden.

Fondo listar i skrivande stund 961 fonder, vilket är något färre än branschkollegan Savr.

Gränssnitt och funktionalitet känns helt ok, men det finns några små irritationsmoment, som att man inte kan se hela fondens namn i de översiktliga fondlistorna, utan man måste klicka sig fram till fondens sida för att se hela namnet. Det är ganska irriterande.

De viktiga funktionerna, insättning, månadssparande och uttag, funkar i övrigt riktigt bra.

Savr

Savr har en plattformsavgift på 0,09% och precis som branschkollegorna så återbetalar man (hela?) den så kallade kick-backen till kunden (dig), vilket gör att man i många fall har mycket lägre avgift än traditionella plattformar som till exempel gammelbankerna.

Utbudet av fonder på Savr är ganska omfattande och i skrivande stund listar man 1570 fonder. Hela processen med att registrera sig och lägga upp ett sparande är väldigt enkel och strömlinjeformad. Gränssnittet är modernt och tilltalande och hela UX andas förtroende, vilket är bra.

Att lägga upp ett månadssparande är extremt enkelt och det finns på det stora hela inte mycket att anmärka på. Återbetalning av den så kallade kick-backen sker en gång per kvartal, vilket innebär en välkommet tillskott som du direkt kan återinvestera.

Enstaka insättning görs enkelt via Swish, medans regelbundet sparande sätts upp med ett fåtal enkla steg. Uttag funkar lika smärtfritt och är varken snabbare eller långsammare än vad man är van vid.

Jämförelse av avgifter

En viktig aspekt när det gäller dessa uppstickare är så klart avgiften som man betalar till fondförvaltaren och handelsplattformen. Huvudargumentet för både Fondo och Savr jämfört med t.ex. Avanza är lägre totala avgifter. Vid en jämförelse av sju fonder visade det sig att Fondo hade lägst avgift för fyra av dessa, Savr var billigst i två fall medan för en fond var avgiften samma för alla tre jämförda plattformar. Skillnaderna är små i vissa fall, men för andra fonder (som till exempel Storebrand Global Plus A SEK) var skillnaden mellan den dyraste och den billigaste hela 0.61%-enheter, eller en procentuell skillnad på drygt 40%. Se tabellen nedan för resultat från jämförelsen (utförd 2023-10-30).

Fond	Fondo	Savr	Avanza
Spiltan Globalfond Investmentbolag	0,56%	0,40%	0,56%
AMF Aktiefond Nordamerika	0,22%	0,35%	0,42%**
Länsförsäkringar Global Index	0,22%	0,22%	0,22%
Skandia Japan Exponering	0,14%	0,25%	0,26%**
Robur Technology A	0,99%	1,08%	1,40%
Thematica – Future Mobility Retail SEK Acc	1,72%	1,51%	2,12%
Storebrand Global Plus A SEK	0,30%	0,39%	0,42%

Hur stor betydelse har då dessa skillnader, och hur ska man göra? Jag har skrivit om detta i ett tidigare inlägg, men i korta drag så rekommenderar jag att man gör en egen utvärdering.

Om man tänker sig att man sparar 1 000 kr i månaden i 25 år, med en årlig avkastning på 8%, och jämför de alternativ med störst skillnad ovan (Thematica – Future Mobility Retail SEK Acc) så kommer den som sparat på Savr istället för Avanza att ha cirka 56 000 kr mer på kontot år 25 (608 tkr istället för 552 tkr). Detta kan vara argument nog för att välja den billigare plattformen.

Om du vet vilka fonder du sannolikt kommer vilja köpa så välj den plattform som är billigast på just dessa fonder. Det är inget som hindrar att du har konto och sparande på flera olika plattformar.

Rent generellt, från den begränsade undersökningen jag gjorde så verkar Fondo vara billigast, med Savr som en god tvåa. Avanza är å andra sidan en mer avancerad plattform som erbjuder andra möjligheter, så vilket man väljer beror även på vilka behov och preferenser man har.

ISK eller depå

Detta är en ständig fråga som saknar bra svar, annat än det beror på. Skillnaden här är att ett ISK-konto beskattas kontinuerligt med en schablonskatt som uppgår till 30% av statslåneräntan den 30 november föregående år plus 1%. Puh.

Vad betyder egentligen detta? Jo säg att statslåneräntan är 3% den 30 november 2023, då blir ISK-skatten för 2024 = (3 + 1%) x 30% = 1.2%. Denna skatt tas ut på genomsnittsvärdet på ISK-kontot plus dina insättningar under året.

För en depå (AF-depå) beskattas inte innehavet förrän eventuell vinst eller förlust realiseras (när du säljer innehavet).

Vilket är då bättre? Om vi utgår från gällande ränteläge och tänker oss att vi sparar 1000 kr per månad i 25 år, med en avkastning på 10% om året och en fondavgift på 1,4%. Vi tänker oss att Pelle sparar i ISK och Kalle i AF-depå så kommer Pelle kunna ta ut  829 710 kr år 25, skattat och klart. Kalle å andra sidan plockar ut 1 017 867 kr och åker på beskattning på överskott av kapital om 251 360 kr, och kvar blir 766 507 kr.

Alltså är ISK bättre.

Eller?

Nja så enkelt är det tyvärr inte. Om vi tänker oss att Kalle har kapitalförluster år 25 som gör att han kan kvitta bort hela överskottet så blir ju Kalle en klar vinnare. Likaså om statslåneräntan stiger, till exempel till 5%, så blir Kalle vinnare även i detta scenario. Eller om värdeökningen är bara 0,5% per år, även då blir Kalle vinnare med  240 945 kr mot Pelles 229 977 kr.

Alltså, om du tror att avkastningen blir mer än 4-5%, att ISK-skatten inte ökar ännu mer framöver (d.v.s. håller sig under cirka 1,5%) och om du dessutom kan få rabatt på fondavgiften på ett ISK-konto, så blir ISK ett bra val för ditt sparande!